I våras tillsattes utredningen om hur vinster i välfärden ska begränsas, ledd av före detta kommunalrådet Ilmar Reepalu (S). Den är ett resultat av en uppgörelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Redan innan direktiven kommit sa juridikprofessorn Lars Henriksson vid Handelshögskolan till KA att flera av Socialdemokraternas förslag om hur vinster i välfärden ska begränsas inte är möjliga, eftersom de strider mot bland annat EU-rätten. Nu har Lars Henriksson på uppdrag av Svenskt Näringsliv granskat direktiven till utredningen.

Hans slutsats är samma nu som i våras: uppdraget att begränsa vinsterna i välfärden går inte ihop med lagstiftningen. Det handlar bland annat om principen att företag ska behandlas lika vid upphandlingar och att man inte kan bestämma vad företag ska göra med sin vinst.

Svenskt Näringsliv anser att utredningen bör stoppas.

– Förslagen är oförenliga med både svensk grundlag och EU-rätt. Risken är att man lamslår en stor del av den svenska välfärden under lång tid om man går vidare med idéerna om vinstförbud. Med stor sannolikhet kommer Sverige i så fall hamna i långdragna rättsprocesser i EU-domstolen som man har små utsikter att vinna, säger Anders Thorstensson, koncernjurist på Svenskt Näringsliv, i ett pressmeddelande.

Johan Höök är huvudsekreterare i utredningen. Han tycker att vissa av Lars Henrikssons invändningar är intressanta och säger att det givetvis inte går att utestänga utländska företag från den svenska marknaden. Men att det skulle vara omöjligt att begränsa vinster i välfärden håller han inte med om.

– Jag tycker att det är lite märkligt att skriva en rapport om att det inte går när man inte ens har sett förslagen. Att det skulle vara omöjligt är inte vår uppfattning. Sen beror det på hur man gör det, säger Johan Höök.

En av Lars Henrikssons invändningar är att själva syftet med ett aktiebolag är att det ska gå med vinst. Men Johan Höök påpekar att det redan i dag går att skriva in i bolagsordningen att ett företag har ett annat syfte. Så är det exempelvis med kommunala bolag, som inte får gå med vinst på samma sätt som kommersiella. Han nämner även de så kallade SvB-bolagen, som bara får göra några procent i vinst. I utredningens uppdrag ingår att titta på hur den bolagsformen kan användas inom välfärden.

Men Lars Henriksson menar att det inte går att tvinga bolag att ändra sin bolagsordning, och att man inte heller kan favorisera sådana bolag i en upphandling?

– Det där är en aspekt. Att säga att man ska ha bara SvB-bolag i välfärden är en knepig fråga. Det måste vi titta på, om det ens är möjligt.

Utredningen ska vara klar i november 2016. Den del som rör lagen om valfrihetssystem, LOV, skulle varit klar redan i november i år, men förra veckan meddelade man att det förlängs ett år. Det handlar bland annat om hur LOV ska betraktas juridiskt och vad den kan ge för utrymme att gynna icke vinstdrivande aktörer.

– Det var en del juridiska frågetecken som var lite svårare att reda ut än vi trodde, säger Johan Höök.