I ett öppet anonymt brev avrådes Swebus styrelse att besöka Umeå, för då riskerar ledningen att få stryk.
Brevet protesterar mot gångtiden, då förare utan lön ska ta sig från depån omklädd och klar till en buss på stan för att köra. Efter avlösning ska sedan föraren utan lön, på tid som räknas som fritid, åka tillbaka till depån antingen för att invänta nästa pass eller för att byta om och ta bilen hem.
För de som kör delade turer, då arbetsdagen delas in i flera pass med fritid emellan, kan gångtiden bli nära en timme eller mer per dag.
Bussförarna och Kommunal anser att gångtiden är arbetstid som ska betalas med lön. Swebus och de andra bussarbetsgivarna säger nej.

Istället ökar gångtiden utan ersättning allt mer i ett försök att effektivisera verksamheten och spara pengar åt företagen.
Swebus vd, Jan Bosaeus, menar att gångtiden är nödvändig för att Swebus ska klara den stenhårda konkurrensen med andra bolag vid upphandlingar om kollektivtrafiken.
Han kan inte förstå kritiken från förarna mot att de tvingas till gångtid på sin fritid.
– Men jag kan förstå att de upplever arbetsmiljön som sämre om de tvingas börja på ett ställe och sluta på ett annat ställe långt därifrån. Det skulle jag själv göra. Därför försöker vi så långt det är möjligt att planera verksamheten så att avstånden mellan arbetspassens början och slut är så nära varandra som möjligt, säger Jan Bosaeus.
Han vill tona ned uppmärksamheten kring det anonyma hotbrevet.
– Skriver media om detta finns en risk för att brevskrivaren triggas att fortsätta. Men vi har fått ett antal absurda och sjuka brev både till jobbet och hem till bostaden. Dessa har innehållit hot och sexuella kränkande anklagelser eller bilder. Vi tänker polisanmäla breven men polisen har tills vidare bett oss avvakta, säger Jan Bosaeus.

Det har skickats anonyma brev till fler än Swebus ledning. Den tillförordnade chefen för Swebus i Umeå, Peter Eriksson, har fått ett brev utan avsändare där han kritiserats för att han lämnade sitt fackliga uppdrag som fackordförande för att bli chef.
– Det måste vara en person som inte mår så bra som skickar sådana här brev, säger Peter Eriksson.
Han tillägger att han inte kan göra något åt gångtiden vare sig som chef eller tidigare som fackordförande.
– Bussarbetsgivarna har bestämt att gångtiden inte ska ersättas. Swebus följer det direktivet. Jag kan inte ändra på det här i Umeå. Vi får avvakta hur frågan löses i arbetsdomstolen. Men vi har en egen modell som jag tror kommer att bli en lösning för hela landet så småningom, säger Peter Eriksson.

Umeåmodellen går ut på att de allra flesta med hjälp av skjuts i personaltransporter ska vara tillbaka inom 15 minuter, som längst får det ta 25 minuter.
Styrelsen för Kommunals trafiksektion i Västerbotten har fått anonyma brev med uppmaningen att avgå i protest mot att de inte har lyckats få bort gångtiden på fritiden.
– Vi tar bestämt avstånd från hotbrev mot Swebus ledning. Det är inte vuxet att skriva sådana, säger trafiksektionens ordförande Albert Wiklund.
Han tillägger att han gärna tar en debatt om hur sektionen har skött frågan om gångtiden.
– Men det är omöjligt att svara en person som inte vågar skriva under kritiska brev med sitt namn. Jag vet inte ens om personen är förare eller medlem i Kommunal. En sak är säker. Brevskrivaren är illa informerad i sakfrågan, säger Albert Wiklund.
Han betonar att det inte är trafiksektionen i Västerbotten utan Kommunal centralt som avgör hur tvisten om gångtiden ska drivas.

I våras lämnade förbundet in en stämning mot Busslink i denna fråga till arbetsdomstolen.
– Vi har inte hört något om när frågan kommer upp i domstolen. Men vi hoppas att det blir någon gång i höst, säger Kommunals ombudsman Susanne Gällhagen.
Ett domslut lär då komma någon gång nästa år. Innan dess lär det inte hända något när det gäller gångtiden ute i bussföretagen.
– Vi avvaktar och ser vad som händer, säger Jan Bosaeus.
Tvisten om gångtider har funnits sedan 2003 då Bussbranschavtalet infördes, ett gemensamt avtal för alla bussbolag som bedriver kollektivtrafik.
Tidigare fanns i de företagsvisa avtalen restidsersättning. Den innehöll en karenstid, tid utan ersättning, på i vanliga fall 6–12 minuter och i ett fall som längst på 18 minuter.

Kommunal ville avskaffa denna restidsersättning med motiveringen att gångtid var att räkna som arbetstid och ska betalas med lön.
Detta gjorde Kommunal trots att förbundet redan då fått signaler om att bussföretag planerade att lägga gångtiden utanför arbetstiden.
Så sent som i senaste avtalsrörelsen var frågan om gångtid uppe i Kommunals avtalsdelegation.
Några av de lokala fackliga företrädarna för bussförarna i landet ville att förbundet skulle driva frågan att gångtid ska räknas som arbetstid.
Men förbundets beslut blev att inte driva frågan i avtalsrörelsen.
– Hade vi drivit frågan om gångtiden i avtalsrörelsen hade vi fått avsätta löneutrymme för att få den som arbetstid. Men vi är inte beredda att avstå lön. Därför driver vi istället denna fråga i arbetsdomstolen. Vinner vi där kommer det inte att kosta oss ett enda öre, säger Kommunals ombudsman Tord Almlöf.

I våras försökte Busslink och Kommunal att hitta en lösning utanför arbetsdomstolen.
Kommunal var beredd att diskutera en karenstid. Från början på sex minuter men i slutet på 12 minuter.
– Där gick smärtgränsen eftersom de flesta av våra förare har en gångtid på upp till 15 minuter. Skulle vi ha gått med på en längre karenstid skulle dessa förare bli utan ersättning helt och hållet, berättar Bengt Bryungs, ordförande i Stockholms trafiksektion och Busslinks klubb.
Det blev ingen kompromiss mellan Kommunal och Busslink.
– Några kontakter mellan oss och arbetsgivarna finns inte nu i denna fråga. Den kommer av allt att döma avgöras i arbetsdomstolen, säger Tord Almlöf.