Undersköterskan Kristina Lilja är på väg in till Gunvor Strand­berg. I slussen utanför rummet finns handskar och plastförkläden i ställ på väggen. Kristina tar på ett förkläde innan hon går in i rummet. För även om hon bara ska gå in och fråga vad Gunvor vill, så kan hon plötsligt befinna sig i ett arbete nära patienten där förkläde behövs.
Här blir läkarna inte sura om de blir påminda om vad som gäller, berättar undersköterskan Kristina Lilja:
– Jag brukar räcka ett plastförkläde till den doktor som glömt. Nu kan läkaren svara: ”Javisst ja, tack”.
Vi befinner oss i korridoren till avdelning 51 vid Södra Stock­­holms geriatriska klinik vid Dalens sjukhus.

Dalens sjukhus
ALLA YRKEN. Undersköterskan Kristina Lilja, sjuksköterskan Anna Halldorf och läkaren Gunilla Barkman på Dalens sjukhus i Enskede. Här är alla yrkesgrupper överens om hygienrutinerna. Annars är läkare ofta sämst på att följa hygienrutiner, visar en undersökning.   
Foto: Eva Wernlid

Här, liksom i hela Stockholms läns landsting, gäller kortärmat för alla personalkategorier. Inga långa ärmar är tillåtna, inte heller långärmad religiös dräkt.
Huvudduk får man ha om den tvättas varje dag i 60 grader i likhet med den övriga arbetsdräkten. Man får heller inte blanda privata kläder och arbetskläder.
En ny undersökning visar att den, av Socialstyrelsen bannlysta, långärmade läkarrocken är svår att få bort. Läkare är också sämst på att följa hygienrutiner som gäller all personal.
– Vissa rutiner ska hållas hela tiden oavsett känd eller okänd smitta. Då blir de lättare att bibehålla och det blir inte så stort när det blir ett utbrott av, till exempel, vinterkräksjuka, säger Kristina Lilja.
Handsprit tar hon från en flaska vid fotändan av sängen. Gunvor vill ha hjälp till toaletten så Kristina tar också på sig ett par handskar. Innan hon lämnar Gunvor tar hon av sig handskarna och förklädet och spritar om händerna.

Just nu pågår Stockholms läns landstings kampanj ”Klockrent och kortärmat i vården”. En almanacka med roliga bilder ska påminna om det nödvändiga i att sprita händerna och bära kortärmat – och faran med nagellack, ringar och klockor. Kampanjer behövs, de sätter fokus på frågan, anser Kristina Lilja. För det är lätt hänt, efter semestern till exempel, att halka ur rutinerna.

På avdelning 51
hade man för några år sedan en liten kampanj för att få de anställda att använda den patientbundna, gula rocken som fanns i varje rum. De fick rösta om vem som oftast tog den på sig.  En del tyckte det var fånigt att rösta på en kollega.
– Men det startade en process och det gör kalendern också, säger Kristina Lilja.
Nu har skyddsrockarna ersatts med plastförkläden. Anled­ningen var ”tänket” att rent och smutsigt arbete inte får blandas.
Att exempelvis gå från stomibyte till sårvård i samma rock är inte bra. Rocken gjorde det också svårare att gnida in både händer och underarmar med sprit.
– Fördelen med plastförklädet är att det är engångs och dess­utom skyddar mot väta, säger sjuksköterskan Anna Halldorf.
Beslutet togs i sjukhusets hygiengrupp, som träffas varannan månad och diskuterar hur man kan förbättra hygienen. Anna Halldorf representerar sin avdelning i gruppen och för diskussionen vidare till sina arbetskamrater.

– Att klockor och ringar ska tas av är det ingen som ifrågasätter, men det finns en övertro på handskar. Risken finns att handskar används när de inte behövs och därmed gör det omöjligt att sprita händerna mellan olika moment, säger hon.
I hygiengruppen har de pratat om vikten av att inskärpa att man ändå gör det som går av det patientnära arbetet utan handskar.
– Det är också en etisk fråga. Hur känns det när jag tar på patienten med handskar? Man ska ha dem vid rätt tillfälle, annars ska man sprita händerna, tillägger Kristina Lilja.
”Kalle Anka-handskar”, plasthandskar med sömmar där fukt kan komma in, är förbjudna på sjukhuset.
De strikta reglerna har gett effekt:
– Vi har haft enstaka fall av MRSA. Men ingen spridning inom enheten, säger Anna Hall­dorf.

Så stoppas smittan på Dalens sjukhus

Odling.  På alla enheter görs odling på alla patienter direkt vid inskrivningen, för att ta reda på riskfaktorer, till exempel MRSA.

Ordning. Handskar, handsprit och plastförkläden ska finnas på bestämda platser, lika för alla avdelningar. En flaska ska sitta vid ingången till avdelningen så att besökare kan sprita händerna när de kommer och när de går.

Pallar. Pallar på alla rum – för personal ska inte sitta på patientens sängkant.

Stickprovskontroll. Två gånger om året gör man stickprovskontroll ett visst klockslag och tittar på om alla i personalen har kortärmat, saknar ringar och klockor. Då kollar man också att handskar, sprit etc. finns lättåtkomligt på sina bestämda platser.

Mat på rummet. Vid morgonavstämningen avgörs vad som ska gälla under dagen. När man misstänker smitta i tider av vinterkräksjuka får alla patienter äta på rummen. En anställd avdelas för köket och gör färdiga smörgåsar för att undvika smittspridning via smör och pålägg. Om smitta konstaterats så stängs delar eller hela avdelningen av. Och man begränsar antalet vårdare som tar hand om smittade salar.

Gula skyltar. Vid ett par av rummen hänger en gul skylt som varnar för smittrisk.

Lista. På toalettdörren kan man pricka av när toalettstol, dörrhandtag, ringklocka etc, senast torkades av med sprit.
Också blodtrycksmanschetter, rullstolar och andra hjälpmedel torkas regelbundet av.