Det börjar riktigt bra. Trebarnsmamman Marlo är uttröttad av hemmaliv och ett barn som av skolan betecknas som ”utanför boxen-barn”. När skolan inte vill ha honom kvar utan att familjen betalar en elevassistent förs Marlos panik över till åskådaren i biofåtöljen.

Charlize Theron gör ett bra jobb med sin karaktär som räddas av att familjen får en nanny, bekostad av Marlos rika brorsa. Nannyn blir till att börja med en mental räddning. Men kärnfamiljen är en så känslig enhet att den sällan håller för att någon person utifrån tar sig in i dess närhet, i alla fall inte på film.

När historien börjar kännas rejält saggig reser den sig ändå lite med någon form av twist mot slutet. Men nja.