Sjukfrånvaron har stigit stadigt i hela landet sedan 2010, men har bromsat in och den trenden syns nu även i kommunerna. I landstingen fortsätter dock ökningen.

Enligt Försäkringskassan är en orsak till den generella inbromsningen att myndigheten nekar fler personer ersättning, antingen genom att avslå ansökan eller att dra in ersättningen. Utvecklingen innebär enligt SKL att det finns goda möjligheter att nå regeringens mål att få ner sjukdagarna till nio dagar per person och år 2020.

LÄS OCKSÅ: Stress stor orsak till sjukskrivningar

Kommun- och landstingssektorn sticker dock fortfarande ut med förhållandevis höga sjuktal. SKL menar att en viktig förklaring är att majoriteten av de anställda är kvinnor, en grupp som generellt är mer sjukskrivna.

Kvinnor som jobbar i kommuner och landsting har mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro som manliga anställda i samma sektor.

LÄS OCKSÅ: Experter ska stötta sjuka kommuner

Kommunals yrkesgrupper är liksom tidigare de som i högst grad är sjukskrivna. Vanligast är psykiska diagnoser som utmattningssyndrom och reaktioner på svår stress.

I kommunerna handlar det om undersköterskor, vårdbiträden, barnskötare och personliga assistenter. Näst efter äldreomsorgen är förskolan den sektor som är allra hårdast drabbad.

Till skillnad från Försäkringskassans statistik där man har en annan yrkesindelning redovisar SKL barnskötare och förskollärare för sig. Och det visar sig att mest sjuka är barnskötarna, men förskollärarna har också höga sjuktal.

Allra sjukast är dock undersköterskor. Yrkesgrupper med lägst sjukfrånvaro är räddningstjänst, ingenjörer och chefer.

I landstingen är undersköterskor, vårdadministratörer och städare mest drabbade, medan läkare och personer i ledande ställningar är desto friskare. Skillnaderna mellan olika delar av landet är stora, även om de har minskat sedan 2005.

I dag har den kommun med högst sjukfrånvaro åtta procentenheter högre sjuktal än den som har lägst. Bland landstingen ligger Västernorrland sämst till och Gotland bäst. 

LÄS OCKSÅ: Fler rättsfall mot Försäkringskassan 

SKL påpekar i rapporten att sjukfrånvaron alltid har svängt upp och ner och att svängningarna följer alla branscher. Det menar man är ett tecken på att det saknas belägg för att uppgången beror på försämrad arbetsmiljö, även om det kan vara en förklaring på vissa arbetsplatser.

Det finns en fara i att enbart fokusera på att förbättra arbetsmiljön när den stigande sjukfrånvaron snarare kan förklaras av andra saker, argumenterar SKL. En orsak som pekas ut är förändringar av normer och värderingar.

En annan att media sprider en oro hos befolkningen när man rapporterar om hur människor blir utbrända. Den här rädslan kan enligt SKL ”öka sambandet mellan långvarig stress och negativa hälsoutfall”.

Arbetsmiljöverket har dock i flera granskningar visat att det finns ett samband mellan dålig arbetsmiljö och kvinnodominerade arbetsplatser med höga sjuktal, som äldreomsorgen. Det är också något Kommunal och andra fackförbund brukar lyfta fram. 

Här finns hela rapporten