Äldreminister Åsa Regnér (S) är positiv till förslaget som finns i en omfattande utredning om en kvalitetsplan för framtidens äldreomsorg.

– Om det är exakt en legitimation vi ska ha, om det är exakt 2025 som ska gälla och vilka konsekvenser det får är saker jag vill titta närmare på. Men jag ser behovet och är positiv till förslaget, säger Åsa Regnér.

Kommunal har under en tid krävt att undersköterska ska bli ett legitimationsyrke och har sen våren 2015 jobbat mer aktivt med frågan. Ordförande Tobias Baudin säger att ”detta är en stor dag för landets undersköterskor”.

– Äntligen. Nu förutsätter jag att regeringen tillsätter en utredning, säger Tobias Baudin.

Frågan om legitimation ser också ut att bli en stor fråga på Socialdemokraternas partikongress som inleds om en dryg vecka där partiledningen inte vill gå lika långt som flera av ombuden, att döma av förslagen till besvarande av motionerna.

Kommunal har också i en Sifo-undersökning ställt frågan om man håller med om att det vore bra att införa en undersköterskelegitimation. 70 procent av de tillfrågade svarar att det stämmer ganska bra eller mycket bra att en legitimation skulle höja kvaliteten i äldreomsorgen.

Utredaren Susanne Rolfner Suvanto, sade vid presskonferensen att hon inte vill skapa en situation som det är med lärarlegitimationerna, där det bland annat funnits problem med långa handläggningstider. Det är bland annat därför frågan måste utredas noga och att det dröjer åtta år innan legitimationen, om förslaget går igenom, kan införas.

– Det måste vara tydliga villkor, vad är det för utbildning jag ska ha? Vad är det för kvalifikationer? Så att vi får en ordning, säger hon.

Varför är detta en viktig fråga?

– Det synliggör att det finns inga enkla jobb inom vård och omsorg, det kräver kompetens. Det synliggör professionaliseringen av yrket.

Agneta Jöhnk, chef för avdelningen för arbetsgivarpolitik på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill inte säga så mycket.

– Jag vill egentligen läsa utredningen först. Men om utredningen föreslår en fördjupning av den här frågan kommer vi givetvis att följa det och se vad de kommer fram till.

I utredningen föreslås också att lägsta utbildningsnivå för arbete i äldreomsorgen ska vara undersköterska. Vad som händer med alla vårdbiträden som inte vill bli undersköterskor, är en aning oklart.

– Det ska ges möjlighet att kompetensutveckla sig, säger Susanne Rolfner Suvanto.

Men ska yrkesgruppen försvinna?

– Det har den egentligen gjort tidigare. Jag menar att varje individ har ett jätteviktigt jobb, jag tycker att det ska vara på undersköterskenivå.

Tobias Baudin säger att det är viktigt att även se yrkesgruppen vårdbiträden.

– Det är också en jättestor yrkesgrupp. Det kan inte vara som i dag att det är alldeles för många outbildade, så där behövs också en utbildningsnivå, dock inte lika lång som undersköterskeutbildningen, säger han.

Fler förslag i utredningen

• Antalet som årligen slutför undersköterskeutbildning ska öka från cirka 4 000 till 16 000.
• Den som redan har en gymnasieutbildning ska inte, som vissa fall i dag, kunna stoppas när den vill gå en yrkesutbildning, till undersköterska exempelvis.
• Ett nationellt mål för hur många anställda det ska vara per chef bör införas.
• Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ta fram en utbildning även för enhetschefer, som ska ske på distans. Detta ska inte vara ett krav.
Kvalitetsplanen för vård och omsorg ska, om det blir som utredaren vill, spänna över fyra mandatperioder i riksdagen och gälla fram till  2034.