Colourbox/IStock
Foto: Colourbox/IStock

Vad händer med dina sopor?

|Klimatförändringar, plaster i haven och farliga ämnen i naturen. Genom att återvinna kan vi minska vår miljöpåverkan. Men vad blir det egentligen av det vi återvinner?

Batterier och elektronik

 

Elektroniken sorteras och monteras isär innan det behandlas. Komponenter med farliga ämnen tas om hand i särskilda anläggningar. När de miljöfarliga ämnena tagits bort kan mycket återvinnas.

Plasthöljen förbränns i anläggningar för energi­utvinning och metaller skickas till smältverk för återvinning. Batterier sorteras efter kemiskt innehåll innan de skickas till återvinning eller  deponering.

 

Farligt avfall

Farliga ämnen kan finnas i små mängder i olika produkter, men sammantaget kan de göra stor skada om de hamnar fel. Det är därför viktigt att det farliga avfallet sorteras ut och lämnas in på rätt sätt. Förra året lämnade varje svensk i genomsnitt in 7,2 kilo farligt avfall till återvinning. Behandlingen av farligt avfall går oftast ut på att förstöra de farliga ämnena.

Giftiga och svårnedbrytbara ämnen, som bekämpningsmedel och annat farligt kemikalieavfall, förbränns i speciella ugnar vid höga temperaturer. De ämnen som inte kan oskadliggöras eller återanvändas lämnas till deponering.

Glas

Glaset sorteras, krossas och förädlas till en ny råvara. Det mesta av glaset blir nytt förpackningsglas, men en del blir också glasull som används för värme­isolering i byggnader. När återvunnet glas smälts till nytt glas används 20 procent mindre energi jämfört med om nya råvaror använts. Glastillverkning med återvunnet glas ger dessutom ifrån sig mindre mängder koldioxid.

Det är viktigt att glaset inte är förorenat av rester från till exempel keramik och porslin,  eftersom det förstör smältprocessen och försämrar glaskvaliteten.

 

Matavfall

Varje år skapas
79 kilo matavfall
per person i
de svenska hushållen,
enligt Naturvårdsverkets
beräkningar. Totalt uppkommer 935 000 ton matavfall från hushållen, storkök, restauranger och matvarubutiker.

Rötning är den vanligaste metoden för att behandla matavfall. Det är en naturlig process där organiskt material bryts ner av mikroorganismer i syrefri miljö. Då bildas biogas som kan användas som fordonsbränsle, till uppvärmning eller elproduktion. Vid rötning bildas även biogödsel, ett gödningsmedel med rikt näringsinnehåll. Genom att använda biogödsel återförs växtnäringsämnen till kretsloppet.

 

Metall

Metallen skickas till metallåtervinnare där den sönderdelas och separeras i olika steg till ny råvara. Därefter skickas metallen vidare till smältverk, stålverk och gjuterier där den smälts om och blir till nya metallprodukter eller till ny metallråvara.

Insamlade kapsyler blir till exempel järnvägsräls och armeringsjärn som bland annat används till                               broar.

Plast

Plast påverkar miljön negativt på flera sätt. Eftersom nästan all plast produceras av olja, som är ett fossilt bränsle, så bidrar plasten till att den globala uppvärmningen ökar. Vid återvinning skiljs den hårda plasten från den mjuka, och materialet krossas sedan till små plastflingor.

Plastflingorna tvättas, finsorteras och smälts till pellets, som används till ny plast. För varje kilo plast som återvinns i nya produkter minskar utsläppen av växthusgaser med i genomsnitt 2,7 kilo, jämfört med om man använt ny plast. Förra året återvann svenskarna mindre än hälften av alla plastförpackningar, en stor del av plasten läggs fortfarande i hushållssoporna.

 

Pappersförpackningar

Pappersförpackningarna körs först till en sorteringsanläggning där materialet kontrolleras och skräp sorteras bort. Förpackningarna pressas samman till stora balar som transporteras till ett pappersbruk. På pappersbruket löses pappersförpackningarna upp tillsammans med vatten tills förpackningarna sönderdelas i pappersfibrer. Av pappersfibrerna tillverkas sedan ny kartong, som används för att tillverka nya förpackningar.

Pappers­fibrer är så starka att de tål att återvinnas fem till sju gånger utan att styrkan försvinner. När fibrerna är utslitna förbränns materialet och blir till energi som återvinns.

Tidningar

Tidningarna som lämnas till återvinning genomgår en process där trycksvärtan tas bort och pappret blir till massa. ­Pappersmassan formeras sedan till nytt papper i pappersmaskinen.

En viss del av de insamlade tidningarna återvinns till hushålls- och toalettpapper. Energibesparingen är 70 procent jämfört med användning av nya pappersfibrer vid tillverkningen.

 

Trädgårdsavfall

Trädgårdsavfall som grenar och fallfrukt förädlas genom biologisk återvinning. Det kan antingen komposteras för att bli näringsrik jord eller rötas för att bli till biogödsel och biogas. En del av trädgårdsavfallet går till energiåtervinning.

Skriv din kommentar

Kommentarer är tillåtna till 2017-12-25.
Din kommentar kan komma att publiceras som en insändare i KA:s papperstidning.