Knivhot, knytnävsslag, ambulanser som beskjuts med grön laser. Listan på anmälda tillbud till Arbetsmiljöverket är en lång och dyster läsning. Faktum är att en ambulansanställd drabbas av våld eller hot minst en gång i månaden i Sverige.

Och det kan vara ännu vanligare. Den högsta siffran i vår granskning är från 2011. En orsak till att det därefter dalar kan, enligt verket självt, bero på att man från och med 2012 ska anmäla arbetsolyckor via ett webbformulär och inte via blankett.

Statistiken gör inte skillnad på ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare, så det går inte att säga hur många av de drabbade som är kommunalare, medlemmar i Vårdförbundet eller i utbrytarfacket Alarm.

De flesta fallen av hot och våld, 62 procent, sker i någon av de tre storstadsregionerna. Men också i relativt små kommuner som Malung och Motala har personal drabbats. I Malung förekommer fylla och droger i samband med fjällturistande i Sälen och fallet i Motala handlade om en tonårstjej som skulle åka ambulans. Då beslöt sig hennes pojkvän för att försöka ”frita” tjejen med kniv och handgemäng utbröt.

– Hot och våld är aldrig acceptabelt. Man måste arbeta på bästa möjliga sätt för att se till att det inte sker, säger Caroline Olsson, som är chef för arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landstings arbetslivssektion.

Hon nämner tre arbetssätt för att motverka hot och våld:

– Det handlar om att förebygga, utbilda och att identifiera risker. Sedan måste man ha en beredskap om någonting ändå händer, hur tar man hand om den som drabbas. Och det tredje är att alla incidenter måste inrapporteras.

Vems är ansvaret för att det sker så pass mycket hot och våld?

– Det går inte riktigt att svara på. Arbetsgivaren har naturligtvis ett ansvar för att förebygga det som kan drabba personalen. Men sedan är det en samhällsfråga.

Har arbetsgivarna gjort tillräckligt?

– Man kan naturligtvis alltid göra mer och jag tror att man måste jobba med frågan så länge det över huvud taget förekommer.

Kommunals Mona Hjortzberg på förbundskontoret är en av dem som ansvarar för ambulanssjukvårdarna.

Vad gör facket för att motverka hot och våld mot ambulanssjukvårdare?

– Vi har jobbat med frågan sedan 2006. Bland annat genom en dialog med ambulanspersonal om deras upplevelser av hot och våld i arbetet. Vidare driver Kommunal kampanjer för att arbetsgivarna ska ta ansvar för arbetsmiljön avseende hot och våld. Det gäller såväl innan, under som efter utryckningen.

Vad tror du våldet beror på?

– De anställda i yrket upplever att det har blivit en tuffare miljö därute, att folk nuförtiden är kaxigare och har mer attityd.