Mikael Ljungström
Carola Ransten med Ulla-Britta Tapper. Foto: Mikael Ljungström

Vårdbiträden halkar efter i löneligan

|Lönegapet mellan gymnasieutbildade yrkesgrupper och outbildade inom Kommunal växer, visar KA:s granskning. Förra året skilde det över 2  000 kronor i genomsnittlig medellön mellan en undersköterska och ett vårdbiträde.

– Om vårdbiträdena gör ett lika bra jobb och har samma arbetsuppgifter borde vi ha lika bra lön, säger Carola Ransten, som jobbar som vårdbiträde i Ulricehamns kommun och har en lön på 20 520 kronor i månaden.

Från Ryttershovs äldreboende, där Carola Ransten arbetat i 4–5 år, är utsikten vidunderlig. Där nedanför breder samhället ut sig, och i fjärran blänker Vistaberg­ens slalombacke vit. Men i personalköket, där vi sitter, syns bara en grå betongmur utanför fönstret. Ulricehamn har bland de allra lägsta medellönerna för vårdbiträden i hela landet. Samtidigt har undersköterskorna medellöner en bit över riksgenomsnittet. Det gör att ”löne- och utbildningsgapet” här är dubbelt så stort som i Sverige som helhet. Det skiljer drygt 4   500 kronor i medellön mellan en undersköterska och ett vårdbiträde.

– Det känns inte rimligt. Det kanske kan skilja ett par tusenlappar, men inte mer, säger Carola Ransten.

 

GRAFIK: Medellöner i 22 kommunalaryrken

 

Ulricehamn har sedan länge ett lokalt avtal med Kommunal där skillnaden i ingångslön mellan utbildad och outbildad i kombination med tidigare erfarenheter gör att det kan skilja flera tusenlappar redan vid anställningstillfället. Och när Kommunal och SKL förhandlade fram undersköterskesatsningen 2016 förstärktes detta ytterligare.

–  Det beslutades då inom äldreomsorg­en att man skulle dra isär grupperna. Dels för att motivera vårdbiträden att läsa till undersköterska och dels för att det är en kvalitetsfråga, säger personalspecialisten Jenny Rydin Johnsson.

Samma fenomen går det att se i köken, där det också oftast finns två yrkesgrupper med olika krav på utbildning, kockar och måltidspersonal. Även där är gapet mer än 2 200 kronor i riket i genomsnitt.

 

Att medellönerna för dessa kvinno­dominerade grupper (även barnskötare och städare) fortsätter att halka efter har enligt Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund att göra med stor personalomsättning på grund av att det saknas utbildningar.

– Många kommuner får inte tag i utbildad personal, tar in outbildade och när det närmar sig ett lasföreträde säger man tack och hej och så tar man in nästa. Det är klart att det då blir stor omsättning på vårdbiträden, säger hon.

Hon påpekar att löneökningarna är mycket högre än vad förändringarna av medellönerna visar. När Kommunal har jämfört till exempel vårdbiträden som jobb­ade 2016 och var kvar även 2017 så fick de löneökningar med i genomsnitt 615 kronor.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Kommunal är sedan flera år tillbaka överens om att utbildning ska löna sig. Och parterna driver att just vårdbiträden ska få en utbildning. Det kommer sannolikt att påverka lönenivån, enligt SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl.

Carola Ransten i Ulricehamn gick för länge sedan en vårdbiträdesutbildning. Men det har inte gett något extra för henne. Hon har påbörjat en validering till undersköterska, men inte slutfört den.

Vad skulle det innebära om du blev klar?

– Det skulle innebära 2  000–3  000 kron­or mer i lön rakt av, säger hon. 

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Jag tycker att det borde vara högre löner inom vården generellt, och att man ska se över ob tillägg, tycker att vi borde ha minst lika bra ob tillägg som handelsanställda har! Varför ska vi som jobbar med människor och sliter sönder oss ha så dåliga villkor!?

Tycker att det är jättebra att KA har gjort denna granskning och det är klart att det ska skilja mellan vårdbiträden och Uskor, då man tagit sig tid att utbilda sig men tycker inte att glappet mellan lönerna ska vara så stort som det faktiskt kan vara. Är själv vårdbiträde och håller på att validera upp tilll undersköterska. Det hade varit intressant om KA hade gjort en granskning över hur mycket det skiljer sig undersköterskor emellan, då jag vet att det kan skilja upp emot 8000 kr mellan uskor som jobbar på samma arbetsplats (och det är en liten arbetsplats) och utför exakt samma arbete.

En uska med utbildning och lång yrkeserfarenhet måste få tjäna mer än ett vårdbiträde.
Har man jobbat i 40 år så ska man väl ha betalt så man klarar sej.
Men vårdbiträden måste också få lite mer betalt.
Det har alltid varit orättvist med lönerna i vården.Och så kommer det nog alltid att vara också.
Känner du chefen så får du bättre lön ,det är så det är idag.Många chefer är inga riktiga chefer
springer och shoppar på arbetstid fast dom säger att dom är på uppdrag hos vårdtagare.
Skandal!

Kan bara säga att bara på min arbetsplats så ligger uskor på 22.000 - 32483 kr, däri ligger även flera som är vårdbiträden, finns nåt vb som har 25.650 mer än en uska som jobbat länge.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2018-05-21. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.