Ajnure Dogani och Maritta Karlsson.

Maritta Karlsson har städat på sjukhus­et i Halmstad i hela sitt yrkesliv, nära 40 år. Starten inom vårdnära service blev en stor omställning. I det dagliga städet hade hon kunnat planera sin egen dag, med vårdnära service är det omgivningen och fasta klockslag som styr, plus att det är mycket mer att göra.

Det är mat­tider, diskmaskin­er, fikavagnar, tvättvagnar, städning och mitt i allt patienter som blir utskrivna varpå deras platser måste storrengöras inför nästa patient.

– Jag har aldrig behövt arbeta så hårt under alla mina år i yrkeslivet. Jag var förtvivlad i början. Jag var så trött när jag kom hem på kvällarna att jag inte klarade av att göra någonting.

När Ajnure Dogani började på sin avdelning fick hon ett schema i handen och en arbetsbeskrivning på flera sidor.

–   Jag fick lära mig själv och har lärt mig efterhand.

LÄS OCKSÅ: Delade sysslor ska frigöra mer tid

Maritta Karlsson och Ajnure Dogani är inte ensamma. I avvikelserapporterna från servicepersonalen kan man läsa: ”Mina arbetskamrater är ledsna, gråter på jobbet och hemma och är inte glada längre”, skriver en anställd. ”På grund av sjukskrivningar, lediga dagar, brist på personal får nya outbildade introducera ännu nyare outbildade”, skriver en annan.

Region Halland är en av de arbetsgivare som satsar på vårdnära service. Problemen på sjukhusen i Halland handlar inte om att de fått en ny yrkes­kategori. Det handlar om brist på ledarskap och planering, menar Kommunal. Att den nya personal­en inte fått tillräcklig utbildning. Ibland ingen alls.

–  För mig är det ofattbart att man får gå in och städa på en vårdavdelning utan utbildning. Det är skrämmande! Fungerar inte städningen kan vi lika gärna stänga sjukhuset, säger Denice Heimer, förtroendevald inom Kommunal.

När vårdnära service drog i gång fick den personal som skulle ingå en treveckors utbildning. Men det har inte fortsatt så för dem som kommit efter.

–   De som blir inslängda i vårdnära service vid sjukdom eller arbetstoppar går direkt från vanliga städ och ibland direkt från gatan. De får ingen utbildning alls, förklarar Maritta Karlsson och Ajnure Dogani, som är skyddsombud för personalen inom städservice.

Ansvaret för utbildning kan inte läggas på den anställde, konstaterar Ajnure Dogani:

– Det är svårt att säga ”jag förstår inte” när man får en bunt papper med en lång arbetsbeskrivning. Alla är rädda om sina jobb. Utbildning, och bevis på att man tillgodogjort sig den, borde vara ett krav innan man kommer ut på avdelningen.

I mars i år gjorde Kommunal en enkät bland service­personalen i Halmstad. Alla svarade att det inte fanns tillräcklig bemanning för att ut­föra arbetsuppgifterna. Situationen var ohållbar och Maritta Karlsson och Ajnure Dogani tar hjälp av arbetsmiljölagen och gör en framställan enligt ­paragraf 6:6a.

Nu har arbetsgivaren fram till i början av nästa år på sig att uppfylla Arbetsmiljöverkets krav (se faktaruta) annars blir det böter.

Maria Persson är områdeschef för närservice i Region Halland och ansvarig för vårdnära service. Hon medger att processen gått för fort och att de inte hunnit utbilda alla:

– Vi har gjort det tuffaste klivet av alla som infört vårdnära service eftersom vi har full service med vår personal, även den ordinarie dagliga städningen ingår. Vi har tagit över all städ och man ska ha respekt för det. Vi har alltid städat men inte ansvarat för hemgångsstäd, vilket var ett mörkertal då vi startade. Det har gjort det mycket tuffare för vår personal.

Hur skulle du beskriva införandet av vårdnära service?

– Jag tycker processen har fungerat bra tillsammans med sjukvården, sedan kanske det är mindre bra att det har gått för fort. Vi har inte hunnit rekrytera i den takt som har behövts och inte hunnit utbilda alla. Vi har brustit i vårt åtagande till viss del, vi har missat arbetsuppgifter och inte alltid lyckats ha personal på plats.

Det låter allvarligt?

– Absolut. Ledningen har inte räckt till. Men man måste ha i åtanke att det här är ett helt nytt sätt att arbeta. Det är en jätteomställning för personalen, som ändå har ställt upp och försökt rädda situationen. Man måste se det i perspektiv, det är helt nytt och 6.6a-anmälan gjordes i april. Det har hänt saker sedan dess.

Men Arbetsmiljöverkets krav på er ligger fast och de kräver flera åtgärder som fortfarande inte är uppfyllda?

– Vi i Halland har gjort det tuffaste klivet av alla som infört vårdnära service eftersom vi har full service med vår personal, även den ordinarie dagliga städningen ingår. Vi har tagit över all städ och man ska ha respekt för det (vi har alltid städat men inte ansvarat för hemgångsstäd, vilket var ett mörkertal då vi startade). Det har gjort det mycket tuffare för vår personal. Nu tycker jag att vi ska blicka framåt.

Sjukhusstädning är egen profession. Vad säger du om att personalen inte fått någon utbildning?

– De har inte fått städutbildning, nej. Vi har inte hunnit med det. Men de har fått gå bredvid och lära sig av någon som kan.

Men några utan utbildning har fått gå bredvid och lära sig av en annan som inte fått utbildning?

– Det är naturligtvis inte bra, om vi bara ska se på det som är dåligt.

Kraven från Arbetsmiljöverket

1. Ta fram prioritering av arbetsuppgifter för servicepersonalen där det framgår vilka arbetsuppgifter som ska lämnas ogjorda när arbets­tiden inte räcker till.

2. Säkerställ att introduktion av nyanställd personal ger tillräcklig kunskap så att de klarar av att utföra sitt arbete självständigt och på ett säkert sätt.

3. Se till att det finns tillgängliga chefer.