OBS! Artikeln är från 2002. Aktuell information om vad som gäller under semestern finns här.

1. Hur lång semester har jag?
Enligt semesterlagen har alla rätt till 25 dagars ledighet per år. Enligt avtal kan man ha rätt till mer. Stora grupper inom Kommunal har 31 dagar när de fyllt 40 år, 32 när de fyllt 50. (Anställda i kommuner och landsting, svenska kyrkan, vårdbranschen, kommunala bolag och kooperativ.)
Enligt lagen tjänar man in sin betalda semester året innan man kan ta ut den (april – sista mars), men enligt de flesta avtalen på Kommunals område tjänar man in sin semester samma år. Jobbar man mindre än ett år kan man därför få en semesterskuld att betala om man tagit ut hela sin semester. Man har rätt till ledighet, men betalningen måste arbetas in. Ta reda på vilket avtal du arbetar under!

2. När kan jag ta ut min semester?
Enligt lagen ska huvudsemestern (fyra veckor) tas ut under perioden juni, juli och augusti. Men i kollektivavtalet kan det finnas andra regler, till exempel maj t o m september (offentlig­anställda). I de flesta fall blir man överens om semestern, men i slutändan är det arbetsgivaren som bestämmer. Du kan inte vägra – du måste ta ut 20 dagar av din semester. (Det gäller inte dig som inte har betald sem­ester.) Lagen ger oss inte heller rätt att kräva semesterlön utan att ta ut ledigheten.

3. Varför får jag besked så sent?
Det här är ett bekymmer för mån­ga som behöver planera sin semester. Huvudregeln i lagen är att arbetsgivaren två månader före ledigheten ska ha meddelat om ledigheten inte beviljats. (Att det dröjer kan bero på att arbetsgivarna måste säga ja till föräldralediga och ta hänsyn till sjukskrivna när semestrarna planeras, och därför tar tid på sig.) Det finns sällan regler i avtalet, lämna in din ansökan i god tid, och kräv besked.

4. Säsongs­anställd, vad gäller?
Enligt semesterlagen har man inte rätt till ledighet om man har en kort anställning (som pågår högst 3 månader och max 60 timmar). I stället får man ersättning. Lagregeln är dispositiv, innebär att man kan komma överens om en annan lösning. I Kommunals avtal (AB, allmänna bestämmelser) finns en regel att man som säsongsanställd kan göra upp om att avstå från ledighet och få ut ersättning i stället, om man arbetar 3-6 månader.

5. Vad gäller för ”tim-­anställd”?
Antingen kan man få lön där semesterlön ingår, eller också separat. Sem­ester­lönen är 12 procent på intjänad lön, eller högre, beroende på vilket avtal arbetsgivaren har. Ersättningen betalas ut löpande, och tanken är att man själv ska spara ihop till semestern.
– I verkligheten har de flesta inte råd till det. Lönen är låg och de arbetar inte full tid.

6. Deltid och oregelbundet…
Alla har rätt till 25 semesterdagar. Men en som arbetar natt och t ex har nio pass på tre veckor, kan lägga ut sina semesterdagar så att det blir en nioveckorssemester, och så är det inte tänkt. Därför finns en semesterkvot, det kanske går åt två semesterdagar för varje ledig dag. Alla som arbetar färre än fem dagar i veckan, och oregelbundet, har en kvot. Tänk på att det här kan ändras om du byter schema. De som har så kallat tvättstugeschema måste ha ett grundschema alternativt lokalt avtal för att veta vilken kvot som man räknar på.

7. Uppehålls­lön – hur blir det då?
Har man uppehålls­lön har man semester på sommaren. Om man vill vara ledig på annan tid får man begära tjänstledigt utan lön.

8. Om jag byter arbetsgivare…?
Det kan bli problem, om arbets­platsen tas över av en ny entreprenör som har ett annat avtal. Då kan man tvingas gå från att få semester innevarande år till efterföljande år, och kanske till och med få färre semesterdagar. Men facket försöker få arbetsgivaren med på övergångslösningar för dem som är anställda när övergången sker.

9. Om man vill spara semester
Man kan högst spa­ra fem dagar per år i fem år, alltså 25 dagar. Det sjätte året måste man beta av de första fem sparade.