Jens Kassnert
Marta Szebehely Foto: Jens Kassnert

”Vi har liten kunskap om hur arbetet är”

|En ny studie ska undersöka arbetsvillkoren hos dem som arbetar inom funktionshinderomsorgen.
– Vi vill belysa hur arbetsvillkoren har förändrats och under vilka villkor det här kan vara ett bra jobb, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet.

2005 ledde Marta Szehebely en studie av arbetsvillkoren inom äldreomsorg och funktionshinderomsorg. 2015 följdes studien upp, men bara för äldreomsorgen, och nu är det funktionshinderomsorgens tur.

– När vi följde upp äldreomsorgen såg vi att det hade blivit ganska mycket försämringar och knappast några förbättringar och då växte frågan hur det såg ut på funktionshinderssidan, säger Marta Szhebely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet som leder studien.

Studien kommer dels att bestå av en enkät som går ut till 2 000 av Kommunals medlemmar, och dels av intervjuer med personal och chefer.

– Det har hänt ganska mycket på funktionshindersidan de senaste tio åren och vi vet mindre om arbetsvillkoren för dem. När det gäller personlig assistans vet vi en del om att anställningsvillkoren är problematiska men vi vet mindre om hur de upplever jobbet. När det gäller gruppbostäder, dagliga verksamheter och boendestödjare har vi väldigt lite kunskap om hur arbetet är, säger Marta Szebehely.

Studien kommer att fokusera en hel del på utsatthet för våld, eftersom det enligt Marta Szebehely är relativt vanligt bland de som arbetar inom funktionshinderomsorg.

Studien som gjordes 2005 visade att arbetsvillkoren generellt var bättre inom funktionshinderomsorgen än inom äldreomsorgen. Det förklaras till stor del av att de lyder under olika lagstiftningar. LSS (lagen om särskilt stöd och service till funktionshindrade) har en högre ambitionsnivå än socialtjänstlagen – i LSS står att den som får stöd ska få ”goda levnadsvillkor” medan det enligt socialtjänstlagen räcker med ”skälig levnadsnivå”. Marta Szebehely tror att skillnaderna i villkor delvis kommer att vara kvar. 

– Man kan tänka sig att när det gäller gruppbostäder så kommer personaltätheten vara bättre eftersom man har den här höga ambitionsnivån. I förra studien var det också rätt så påtagligt att det var mindre fysiskt tungt än i äldreomsorgen. Men när de gäller utsatthet för våld tror jag att det är värre och när det gäller anställningsförhållanden vet jag faktiskt inte, säger hon.

Den höga ambitionsnivån i LSS gör ju samtidigt att anställningsvillkoren för de personliga assistenterna är sämre, eftersom den assistansberättigade får välja vem som ska arbeta hos den, och ibland blir det också en konflikt med arbetsmiljölagen. Vad tänker du om det?

– Det är väldigt speciellt att man jobbar så ensamt och ofta inte ens har arbetskamrater. Det kan vara väldigt bekymmersamt om det är det första jobb man har, vilket inte alls är ovanligt. Man har ganska lite koll på vad som är rimligt i ett jobb, man kan göra både för mycket och för lite. Och man kan hamna i en situation där det är svårt att dra gränser. Men personlig assistans där det fungerar bra tror jag kan vara ett ganska bra jobb, den typen av stress som finns inom hemtjänsten slipper man, säger Marta Szebehely.

Enkäten kommer att gå ut under hösten och Marta Szebehely hoppas att de kommer att kunna presentera de första resultaten i början av nästa år.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen stängde 2017-10-04 11:28