Vad tyckte du om mötet med Kommunal om den dåliga arbetsmiljön i Samhall?

– Vi hade en bra dialog om villkoren i bolaget. Jag bjöd in berörda LO-fack för att med dem diskutera hur de upplever arbetsmiljön i Samhall. Jag tycker att det är bättre med en sådan träff än att bara läsa i tidningar om hur det är.

Vad var det som var bra med i era samtal?

– Att jag fick höra deras uppfattning om att de inte har en bra dialog med ledningen i bolaget. Som ägarrepresentant i Samhall tycker jag att det är viktigt att det finns en bra dialog med facken. Så ska det vara i alla statliga bolag.

– Den kritik jag fick höra ska jag ta med mig till Samhall och dess ledning.

Är det något annat du tar med dig från mötet?

– Vi diskuterade bland annat press och stress i arbetet och att det är stor omsättning på chefer. Det behöver diskuteras vidare i dialog mellan ledning och facken.

Samhall bildades för att ge personer med funktionsnedsättning som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden möjlighet att arbeta och arbetsträna. Vad tycker du som ägarrepresentant om Samhall i dag, när facken vittnar om tuffare arbetsvillkor som blir allt svårare att klara av?

– Arbetsmarknaden har förändrats och även Samhall. Det är ett annat tempo och arbetsuppgifterna kan vara mer komplicerade att klara än tidigare. Vi behöver kanske ytterligare verktyg i vår arbetsmarknadspolitik för att ge sysselsättning till de som inte klarar av dessa förändrade arbetsvillkor.

Men är det acceptabelt att anställda sägs upp av personliga skäl för att de inte anses klara av ett högre tempo eller tyngre arbetsuppgifter?

– Jag kan inte kommentera enskilda fall. Men det kan vara så att det finns de som behöver andra typer av insatser än att arbeta på Samhall.

– Tack vare Samhall har ändå omkring 25 000 personer möjlighet att arbeta. Målet är att minst 1 100 av dessa varje år ska kunna gå vidare till ett vanligt arbete. Så verksamheten vid Samhall är fortfarande mycket viktig för att öka sysselsättningen i landet.