Madeleine Andersson/arkiv
Barnskötare. Foto: Madeleine Andersson/arkiv

Yrket barnskötare ska bli mer attraktivt

|Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har sammanställt en handlingsplan för att klara av rekryteringsbehoven i förskolan. Barnskötaryrket ska bli mer attraktivt, men handlingsplanen nämner inte hur.

I dag går ungefär en halv miljon barn i förskolan. Antalet utbildad personal är inte tillräckligt vilket har medfört att SKL utlovade redan i höstas att en handlingsplan för att se över förskolans kompetensförsörjning skulle tas fram.

Många kommuner vill öka andelen förskollärare, men antalet som utexamineras räcker inte för att täcka kommunernas önskan. Under 2014 och 2015 minskade tillgången på barnskötare enligt kommunerna. Det har fått till följd att personal utan utbildning har ökat inom förskolan. I dag är det cirka 25 procent som inte har utbildning.

Andelen män som arbetar i förskolan är bara fyra procent, trots att en undersökning visar att fyra av tio killar kan tänka sig att arbeta i förskolan.

Handlingsplanen utgörs av fyra delar: analysera förskollärares och barnskötares utbildningskapacitet, det vill säga kartlägga lärosätens kapacitet och vägar till utbildning, stärka attraktiviteten hos barnskötare, sprida goda exempelfrån kommuner som klarar kompetensförsörjningen och undersöka kompetensinsatser hos anställda utan utbildning.

Hur barnskötaryrket ska bli mer attraktivt nämns dock inte. Inte heller att sjukskrivningar och stress bland både barnskötare och förskollärare ökat under 2010-talet och hur det ska minska. I handlingsplanen står inget om åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Kerstin Mikaelsson, utredare på Kommunal, anser att SKL kommit väldigt långt när det gäller synen på barnskötaryrket.

– Det är roligt att de lyfter barnskötare. Jag läser med positiva ögon, men det är klart att det är viktigt att tänka ett steg till.

Kerstin Mikaelsson menar att det förutom att se över fler vägar till att få fler att utbilda sig barnskötare är arbetsvillkoren väldigt viktiga.

– Det gäller rätten till heltidsarbete, att öka tillsvidareanställningarna och att minska stressen. Allt hänger ihop. Jag är väldigt positivt till SKL:s arbete, även om det alltid går att göra mer. Handlingsplanen är ett steg i rätt riktning. 

När kartläggningarna är gjorda kommer SKL att presentera vad förslagen ska leda till och vem som ska bidra till vad.

Maria Caryll är sektionschef på SKL:s avdelning för utbildning och arbetsmarknad. Hon säger att förskolan är en mycket prioriterad fråga. 

– Det är jätteviktigt att vi fått den här handlingsplanen. Vi behöver stötta våra medlemmar i deras arbete med kompetensförsörjning.

Hur ska barnskötaryrket kunna bli mer attraktivt?

– Allt fler har ingen utbildning för att arbeta i förskolan. Det har saknats en tydlig efterfrågan på utbildade barnskötare. Men vi ser ett ökat intresse för att gå barn- och fritidsprogrammet och på vuxenutbildning. När det gäller barn- och fritidsprogrammet har vi en dialog med Skolverket om att få tydligare yrkesutgångar.

Arbetsmiljön är en väldigt viktig del för att öka attraktiviteten i yrket. Varför nämns inte det i handlingsplanen?

– Arbetsmiljön är jätteviktig. Tittar man på vår hemsida så har vi samlat goda exempel. Vi jobbar inte med att säga att så ska folk jobba. Vi lyfter hellre goda exempel.

Till hösten kommer en rapport, SKL kommer också att ha webbsända seminarier och fler goda exempel från olika kommuner.

– Förslagen som ska komma blir en slags trestegsraket. Vissa förslag kan huvudmännen själva göra, andra kommer vi rikta till andra aktörer, till exempel regeringen och de delarna SKL kan bidra med, säger Maria Caryll. 

Fotnot: Här finns hela SKL:s handlingsplan.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen stängde 2018-05-29 14:52