Camilla Ingman
Camilla Ingman

”Låt oss använda strejkvapnet”

|Det är dags nu. Bussförarbristen borde leda till att vi i de pågående avtalsförhandlingarna har ett överläge, skriver bussföraren Camilla Ingman.

Runt om i Sverige ställs bussturer in på grund av brist på bussförare. Man skulle kunna tro att Sveriges Bussföretag med ett skriande behov av förare skulle vilja vidta åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Förbättra arbetsvillkoren så att fler människor vill bli bussförare. Men eftersom Sveriges Bussföretag inte förstår att ett plus ett är två, så vill de istället göra ytterligare försämringar för oss. Samtidigt skjuter de sig själva i foten.

Bussförarbristen borde leda till att vi i de pågående avtalsförhandlingarna har ett överläge. Det förutsätter förstås att våra ombudsmän gör det vi förare kräver: tar strid för våra krav. Eftersom de förra året struntade i att ens framföra våra två viktigaste krav och för fyra år sedan avbröt strejken utan att få igenom det vi strejkade för, så har jag dessvärre inte något större hopp om att de kommer att göra det de avlönas för.

Ett litet hopp väcktes ändå när ombudsmännen nu har överlämnat ett av de två viktigaste kraven – det som handlar om att börja och sluta på samma ställe. Hoppet släcktes tyvärr snabbt när jag läste att de kräver att vi ska sluta ”i närheten av” där vi börjar.  Självfallet ska inte något ”i närheten av” eller annat ludd in i kollektivavtalet! Vi ska börja och sluta på samma ställe. Är det till fördel för förarna på någon depå att inte börja och sluta på samma ställe kan man göra en lokal överenskommelse om avsteg från kollektivavtalet.

Läs också: För fram våra krav, Kommunal!

Det finns endast en anledning till att föra fram ett sådant nonsenskrav: om man vill försöka pådyvla medlemmarna att man har fått igenom ett krav utan att ha fått det. Ungefär som när det påstods att ”vi vann” frågan om personalövertagande, vilket i realiteten innebar att arbetsköparna INTE behöver överta personal vid entreprenörsbyte. 

Det är dags nu. Dags för våra ombudsmän att göra det vi kräver, driva igenom våra krav. Vi har ett strejkvapen, låt oss använda det. Om inte arbetsköparsidan går med på våra fullt rimliga krav, så ta ut oss i en stor strejk över hela landet och backa inte.

Att Sveriges Bussföretag utfärdat en krigsförklaring mot facket genom att kräva individuella överenskommelser om arbetsvillkoren, vill runda LAS och förbjuda sympatistrejker, borde leda till att stridsviljan väcks även högst upp inom förbundet. På golvet finns den sedan länge. Den enskilt största anledningen till det dåliga förtroendet för Kommunal, är att medlemmarna anser att förbundet inte tar tillräcklig strid i de centrala avtalsförhandlingarna. Det är dags att börja göra någonting åt det också.

Camilla Ingman

Busschaufför

Fotnot: Kommunal svarar här.

Detta är ett debattinlägg. Det betyder att åsikterna i texten är skribentens egna.

Kommentarer

Vill bara ge en kommentar då även jag tycker att facket kan använda strejk lite oftare istället för att vara så flata och undfallande mot arbetsgivarna. Tyvärr är det så att facket är mer intresserade av att ha goda relationer med arbetsgivaren än att hjälpa sina medlemmar. Har en närstående som fick höra detta då han blev utsatt för kränkande särbehandling av sin arbetsgivare och ville ha hjälp av facket. Det var dock inte kommunal skall tilläggas men det tycks vara den linje alla fackförbund jobbar efter nuförtiden. Vem har hört något fack ryta till eller hota med strejk de senaste åren då arbetsklimatet hårdnat och försämringar införts?

Jag skulle vilja ha "avtals observatörer" samma som valobservatörer som sitter med när arbetsgivare och kommunal förhandlar om ett nytt bussbranschavtal. Avtals observatörerna ska inte delta i förhandlingarna utan bara observera att allt går rätt till. Observatörerna kan sen rapportera till fackklubbarna vad som hände under förhandlingarna. Det är viktigt att vi får till ett sånt system eftersom förtroendet för avtalsdelegationen är körd i botten hos bussförarna.

Ja, allt fler förare slutar och bussbranschen vill försämra villkoren ändå mer? Man drar sig inte heller att sparka folk, med över 20 års yrkeserfarenhet? Är man inte nöjd med personen kan man väl försöka omskola istället för att sparka?
Jo, i BBA står det 10 minuters paus. Det har min arbetsgivare tolkat till att det räcker med 6 minuter. resten kan användas till gångtid från och till bussen. Skulle det stå att man ska börja och sluta i närheten av varandra, så lär arbetsgivaren tolka det som att vara inom en radie på minst 20 mil!!!
Jo, var så säkra på att är inte BBA helt idiotsäkert så förlorar bussförarna på det!

Bristen på bussförare är snart skriande, då medelåldern är 48 år. 20 % är över 60 år. Vem som helst inser ju att många förare inom bara några år går i pension. Förvisso, nu har vi ju dock folk som fortfarande kör buss 72 år fyllda. Men räkna inte med att alla bussförare tänker jobba kvar efter pension!
Själv har jag minimiarbetstid 40 h, så kallad ackumulerad arbetstid, Lägg därtill att jag får övertid i stort sett varje dag på grund av trafiksituationen i stan. Jag känner inte att kroppen orkar så mycket mer, så när jag når målsnöret så blir det 100 % pension för mig, de sista åren man har kvar i livet. Jag kan inte se mig som 80-åring bakom ratten, men det kan kanske mina chefer???

20 minuters paus efter 2,5 h, max 40 h arbetstid/vecka, få börja och sluta på samma ställe, möjlighet till fasta tjänster och en bra fridagsgrupp, samt ett par tusen i lönelyft - ja då ska jag kämpa på till 65 i alla fall. :-)

Arbetsgivaren kan väl kanske påtala för huvudmannen att bristen på bussförare gör att de måste minska ett antal turer/dag och vips så är bussförarbristen ett minne blott. Skulle förvåna mig också om ombudsmännen följer fackklubbarnas krav.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2017-09-20. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.