Kristian Pohl/Regeringskansliet
Lena Hallengren (S). Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Olika syn på språkkunskaper

|Äldreminister Lena Hallengren (S) anser att man måste kunna svenska för att jobba i äldreomsorgen. Även de med dåliga språkkunskaper måste kunna få jobb, kontrar arbetsgivarorganisationen SKL.

KA har i en granskning berättat att bristande språkkunskaper inom äldreomsorgen är ett stort problem. Svårigheten att hitta personal leder till att arbetsgivarna anställer personer som inte talar tillräckligt bra svenska, något som leder till arbetsmiljöproblem för personalen och försämrad trygghet för brukarna. I slutet på april lovade också Socialdemokraterna att ta fram en modell för hur all personal inom äldreomsorgen ska ha tillräckliga språkkunskaper, om de vinner valet.

– Man behöver kunna svenska så att man förstår brukare, anhöriga och kolleger. Det är en trygghetsreform för de som är i behov av äldreomsorg, men också för den som är anställd att man förstår behoven hos brukarna. Jag tycker att man ska se det dubbelriktat, säger äldreminister Lena Hallengren (S), då till KA.

Nu upprepar Lena Hallengren det löftet till TT. På frågan varför Socialdemokraterna inte har gjort något under de fyra år som de har haft regeringsmakten, säger hon att det först är på senare tid som de har blivit uppmärksammade på problemet.

Men varför är det över huvud taget tillåtet att arbeta inom äldreomsorgen om man inte kan svenska? Som läkare får du ju inte göra det. 

– Det här är ett område där det finns väldigt stora behov av personal samtidigt som det måste finnas någon som kan möta de äldre. Vi har en het arbetsmarknad med sjunkande arbetslöshet. I de fall där arbetsgivarna inte kan hitta personal som både har rätt omvårdnadskunskaper och kan svenska, måste arbetsgivarna se till att de lär sig det, säger Lena Hallengren till TT.

På arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) håller man med om att det finns problem med språkbrister i äldreomsorgen. Men det får inte hindra arbetsgivarna från att anställa. Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, bör arbetsuppgifterna anpassas till vad personalen klarar av.

– Jag menar att man helt enkelt måste ta in folk som inte kan så bra svenska, säger hon till TT.

Att komma ut i arbetslivet är det bästa sättet att lära sig svenska, argumenterar hon i intervjun med TT.

– Man får kanske gå vid sidan om till att börja med och sedan successivt lära sig arbetsuppgifterna innan man går ut själv. Jag tror inte att man lär sig svenska snabbare genom att vara hemma och till exempel läsa på SFI under en lång tid. Vi kommer dessutom inte att kunna klara av kompetensförsörjningen om det ska gå så långsamt.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Det är A och O att kunna håller med dej Lena!
Detta är ju fullständigt hel tokigt, men har varit så länge.
Tänk så mycket missförstånd det har blivit. Ja är t.ex nej och tvärtom.
Det är inte rätt mot dom äldre.

Skriv din kommentar

Kommentarer är tillåtna till 2018-07-03.
Din kommentar kan komma att publiceras som en insändare i KA:s papperstidning.